9 juli, 2017

Objekten

Av JanneHbom

Tre bokstäver AKB – tre bokstäver EBT – så har man avhumaniserat lite till och skapat objekt av människor. När Anna Kindberg Batra benämns i AKB i mediesamtalet blir det lite mer som om man pratar om en maskin mer än en om en människa. EBT låter ju mer som någon fästingburen smitta än Ebba Busch Thor. Objektifiering för att enklare kunna distansera sig. Men samtidigt, SL har man ju aldrig hört talas om i det här sammanhanget. Eller AL och GF. Eller ens de tre j:na – JS, JÅ eller JB. Det hela känns olustigt.

I IBM-världen döpte vi allt till tre bokstäver. Och vanans makt är stor. Det är därför fortfarande förleden till min mejladress fortfarande är JHO. Utifrån grundformeln: begynnelsebokstaven i förnamnet och de två första bokstäverna i efternamnet. Det kanske är det som krävs för att även de övriga partiledarna ska kunna objektifieras. Vi provar.

SL blir SLÖ – det borde ju vara en våt dröm för varje rubriksättare.
AL blir ALÖ – Att vätska sig baklänges.
GF blir GFR –  GFR är ju dessutom ett mått på funktion.
JS blir JSÖ – vattendrag för dyslektiker.
JÅ blir JÅK – en försvenskad grymtoxe!
JB blir JBJ – helt obegripligt.

Oavsett om man är röd eller blå, randig eller rutig eller någon annan form eller färg, Anna, Ebba, Stefan, Annie, Gustav, Jonas, Jimmy och Jan känns bättre. Mer mänskligt.