29 maj, 2014

Allting eskalerar på ett sluttande plan

Av JanneHbom

trappa_600

[LINNEFORS 2014-05-29] När jag var liten grabb, så där en sju, åtta år gammal tog jag tåget in till Östra Station. Letade mig fram till till Kungliga Tekniska Skolans tunnelbanestation. Klev på och lät tricken ta mig till T-Centralen i hjärtat av Klara. Därifrån gick jag Drottninggatan fram korsade Kungsgatan och fortsatte knallande mot målet – Hasse Funcks Minifunckarna.

Jag gjorde denna resa och vandring minst en gång i veckan, ibland två och till och med tre gånger i veckan, efter skolan. Och sedan senare på kvällen, hem igen. Och jag gjorde den helt ensam. Det enda min mamma sa, så där i en bisats, akta dig bara för fula gubbar. Jag kände mig aldrig rädd eller otrygg. Bara förväntansfull inför vad jag skulle lära mig för nytt idag och på vägen hem ivrig att få berätta om det nya för mina föräldrar.

Idag när jag rör mig i Stockholm är det mer än en gång som jag känner mig otrygg och ibland rent av hotad. Trots att jag är lite större nu och har en sned näsa som vittnar om tidigare fältstudier och erfarenheter från handfast gatuliv är jag mer rädd idag när jag rör mig i Stockholm än jag förmodligen någonsin varit. 

Men det kanske bara är att gilla läget. För jag tror inte för en sekund att allt var bättre förr. Det mesta har blivit bättre och kommer förmodligen bli ännu bättre i morgon, i framtiden. Men samtidigt som det som blivit bra har blivit bättre känns det ibland som om en del av det som var dåligt har blivit bättre på att vara dåligt.

Om något är mindre bra borde det gå att göra det mer bra, eller mindre mindre bra. Men om något är dåligt, inte i den betydelsen att det är dåligt som går att göra bra, utan dåligt som bara borde bort har det istället gått från dåligt till ännu mer dåligt.

Med andra ord, allting eskalerar men vissa saker på ett sluttande plan.  Det kanske är oundvikligt när man vill utveckling. Jag vill inte tro det men mycket tyder på att varje steg vi tar framåt, uppåt följs av andra oönskade steg i samma riktning. Det är kanske därför det finns något synnerligen sympatiskt i valsens två steg framåt och ett steg tillbaka – modellera – korrigera – byt riktning – två steg framåt och ett steg tillbaka…

Blogg100 
#Blogg100 är en utmaning som går ut på att blogga varje dag, 100 dagar i rad.
Här kan du läsa mer om utmaningen Det här var blogginlägg 90 av 100.