24MARS.2022
I dag är det ärkeängeln Gabriels dag. Om han nu ens var ärke. Enligt skriften var det väl egentligen bara Mikael som var det. Men man kanske ska låta udda vara jämnt.
Vem som är Jubelidioten råder det väl däremot ingen tvekan om. Nu kräver den ryske diktatorn och folkmördaren dessutom betalt i rubel för att leverera gas till USA och EU. Och Sverige. Det är många som har blod på sina händer i dessa dagar.
I går såg jag årets första forsärla här i Linnefors. Det blir på något sätt extra tydligt hur resten av livet här på planeten fortgår samtidigt som vi människor försöker förgöra varandra. Alpollen och höga flöden i ån är väl andra vårtecken. Kanske inte lika välkomna som ärlan. Men absolut lika påtagliga. Huvudet känns mer eller mindre som en enda återhållen, eller snarare inkapslad, nysning. Som aldrig briserar. Bara budar. Det har nog blivit värre med åren, eller egentligen med åldern.
Men höga flöden i ån kanske inte bara är av ondo. För vem vet, när resultatet av människans illdåd åter kräver en syndaflod så minskar risken för att den ark som byggs i sinnet här vid forsarna går på grund. Självklart är skepparen redan utsedd. Vem annars en ärkeängeln Gabriel? Jag menar, för här på jorden var ju hans namn en gång i tiden Noa. Så rodret är hans om han så önskar. Nu behöver jag bara se en forsärla till så har jag de två första passagerarna klara.
Men först, Påtår!