1955 — 2016

Det finns en vind som alltid blåser.
Ibland urstarkt stormande.
Ibland nästan bara
som en knappt märkbar utandning.
Men den blåser alltid. Alltid.
Eller nästan alltid.
För det finns sällsynta tillfällen
då vinden stannar upp
för att fånga en människas
sista andetag.
Allt blir vindstilla.
Alldeles stilla.

Sedan, i samma stund,
en ängels första andetag.
Och bort blåser du.
Här står vi kvar
med vår saknad
men med våra minnen.
Du är vinden nu, min vän.