13 mars, 2021

13MAR.21

Av JanneHbom

Läser en konstruktiv debattartikel i dagens DN. Skriven av Jari Puustinen (M) och Jimmy Jansson (S), kommunalråd och majoritetskollegor i Eskilstuna Kommun. Det hela går ut på att sluta med skyttegravskriget i politiken och istället fokusera på att hitta lösningarna. De skriver:

”När S och M krokat arm har det gagnat vårt land. Gett stabilitet och trygghet. Och i ärlighetens namn är det rätt rimligt att man själv städar upp de saker man också varit med och ställt till med.”

De menar på att två statsbärande partier som S och M borde leta gemensamma vägar i stället för konflikter. Jag är benägen att hålla med – det finns mycket att städa upp inte minst för att återge politiken det förtroende den förtjänar. Men för att ska lyckas bygger det nog på att personkemin finns där. I det här fallet kemin mellan Stefan och Ulf. Jag är inte säker på att den finns. Jag hoppas att jag har fel. Slutklämmen i debattartikeln är i varje fall lätt att köpa: ”Let’s make Sverige lagom again!”

Läser i tidningen FOTO om en fotograf som fotograferat mer än hundra bin, olika sorters bin. Olika arter. I sin studio. Han har fångat in dem bi för bi och tagit dem till sin studio och fotat dem. Fantastiska bilder. Men det mest fantastiska är att han efter varje fotosession sedan åkt tillbaka till den plats där han fångade dem och där åter givit dem friheten.

Sångsvanarna är många här runtikring. De är vaksamma när det betar på åkrarna. När jag och Watson passerar går larmkedjan igång, de sluter leden och i något som ser ut som majestätiskt lugn vandrar de med gungande gång bort från oss. Samtidigt som de gråaktiga ungfåglarna skyddas av en yttre ring av äldre mer erfarna fåglar.
I varje hord finns det också alltid en eller ett par gäss som åtnjuter tryggheten bland de vita. Tänk att det ändå är knölsvanen som är vårt landskapsdjur. Jag kommer inte ihåg när jag såg en knölsvan senast. Men å andra sidan, gäddan är vår landskapsfisk och det var evigheter sedan jag fick en sådan på kroken. Landskapsrätten Raggmunk däremot – men det är ju en helt annan historia.