14 februari, 2019

Autodidaktiska landskap

Av JanneHbom

Jag är verkligen ingen stor anhängare av vintern. Istället lider jag faktiskt av den. Men det är klart som olja på duk kan till och med jag njuta av den.

I varje fall när den presenteras på det gnistrande och inbjudande sätt som den görs i Carl Brandts Norrländskt vinterlandskap med Åreskutan i fonden från 1921. En strålande vinterdag med skidorna på och där glider man i ett lätt nedförslut längs med den oändliga gärdsgården på väg mot skutan. Kanske snart dags för en fikapaus, sittande där i solskenet lutad mot fäbodens vägg och njuta en kopp rykande hett kokkaffe och rent av skala en apelsin som vi delar, du och jag. Då fungerar vintern faktiskt.

Carl Brandt föddes Svensson i Locketorp i Västergötland den 14 februari 1871, son till en skräddare. Och hantverksarbete blev Brandts väg in i måleriet. Blott 18 år gammal öppnade han en verkstad i Örebro och försörjde sig till början som hantverksmålare. Men han hade redan vid sidan om börjat måla både med pastell och i olja och akvarell och då mer än gärna landskapsmotiv. Med tiden blev hans målningar mycket populära och han anlitades bland annat av vykortföretag som vykortskonstnär. För att vara autodidakt visar hans konst ändå på ett stort kunnande både vad gäller komposition och teknik.

Att Brandt var en romantisk landskapsmålare av rang är inget att ta miste på men kanske just däri ligger också risken att innehåll och överraskning i hans målningar får stå tillbaka för det romantiska.

Carl Brandts var oerhört produktiv. Hans konst är fortfarande gångbar och hans tavlor är återkommande på kvalitetsauktioner runt om i Sverige.

Carl Brandt avled i sviterna av gallsten den 13 februari. Dagen innan han skulle ha fyllt 59 år.

Norrländskt vinterlandskap med Åreskutan i fonden finns i privat ägo.

#enbildkonstnärperdaghållerdoktornborta #konst #konstpaus