Frusen, orolig och stridslysten

På något sätt känner jag extra för konstnären Sébastien Bourdon. Under sin tid i Sverige frös fransmannen i sort sett hela tiden. Det svenska vinterklimatet var för bistert, tydligen även på 1600-talet.

Sébastien Bourdon föddes den 2 februari 1616 i franska Montpellier. Han utvecklades till en ytterst tekniskt skicklig konstnär men fann nog aldrig sitt eget unika uttryckssätt. Jag är inte ens säker på att han försökte. Han var helt enkelt tillräckligt framgångsrik i det han gjorde på det sätt han gjorde det. Bourdon kan nog som bäst karakteriseras som den mångsidige eklektikern. Och han utövade ett stort inflytande på sin samtid.

Han kom efter studier bland annat i Rom, via Nederländerna till Sverige och under ett år var han här verksam som hovmålare, mycket produktiv, och porträtterade bland annat drottning Kristina. När sedan drottningen abdikerade försvann uppdraget för Bourdon och han återvände till Frankrike.

Bourdons hade en rik och minst sagt omväxlande produktion. Han besatt en fenomenal lätthet att snabbt få ihop större och smärre figurskildringar, sedan verkade det som att han helt enkelt tröttnade och koncentrationen tröt och slutresultatet blev många gånger ytliga och intetsägande bilder även om de som kompositioner var mycket skickligt utförda. Hans begåvning kom nog mest till sin rätt i realistiska småbilder och porträtt. Det är sanna barockskapelser med fart och rörelse i alla varandra korsande linjer där den briljanta uppbyggnaden i själva komposition fungerar som lugnande motvikt.

Porträttet Drottning Kristina är därför kanske inte ett gott exempel på det realistiska i alla delar, då Bourdon valde att återge drottningen med onaturligt stora ögonen kanske i en tanke att få henne att framstå mer som en lärd kvinna än en stilig och förskönad regent. Näsan däremot känns absolut äkta. Jag tänker också att målningen återger bilden av en olycklig kvinna som inte vill vara där hon blivit satt. Ett år senare hade hon också avträtt tronen, konverterat till katolicismen och var på väg till Rom.

Och Bourdon var samtidigt på väg tillbaka till Frankrike. Frusen, en orolig ande, som av sin samtid dessutom beskrevs som både häftig och stridslysten. Efter återkomsten till Paris stärktes hans inflytande över det franska konsten ytterligare. Under många år var han också målar- och bildhuggarakademiens direktör. Och inom den franska konstakademien fortsatte han att ta strid och hamna i konflikter. Inte minst med den mäktige hovmålaren Charles Le Brun och den mindre kände konstnären Samuel Boissiére som till och med i ren ilska lät ge ut en nidskrift riktad mot Bourdon – Lettre de Nestore escrite á Polydor.

Sébastien Bourdon dog den 8 maj 1671 i Paris. Han verk finns representerade bland annat på Louvren.

Drottning Kristina en olja på duk från 1653 finns att beskåda på Nationalmuseum i Stockholm.

#enbildkonstnärperdaghållerdoktornborta #konst #konstpaus

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: