Lockrop

Det var på söder jag utvecklade mitt luktsinne. I hörnet av Krukmakargatan där den korsas av Rosenlundsgatan finns det ett stenlagt parti av trottoaren. I stenläggningen finns också två brunnslock. Ett lite större med en diameter på runt en meter och ett betydligt mindre på knappa tjugo centimeter. Om man trampade på den ena skulle hela dagen bli en dag fylld med lycka och oemotståndlig glädje. Klev man däremot på det andra locket skulle samma dag förvandlas till ett veritabelt helvete. Det lilla locket var lyckan och det stora var helvetet.

Det var aldrig någon lek. Redan när man kommit ned från Krukmakarbacken och börjat gå på Krukmakargatans trottoar började allvaret. Det dödliga allvaret. Ögonlocken slöts och blind började vandringen mot korsningen och en dag i ljus eller mörker. Den första tiden var det mera av ett famlande. Man gick in fasader, stolpar och andra människor. Snavade och snubblade på kanter, tanter, kopplade hundar och andra barn. Men med tiden började de andra ännu fungerande sinnena ta över. Hörseln, känseln men framförallt luktsinnet.

På flera meters avstånd började man känna lukten av mötande människa. Oborstade tänder, urin, svett och överdoser av parfym. Och alltid från samma öppna fönster letade sig os av frukostbacon ut. Till och med lyktstolparna luktade. Hundpiss. Vinden från Rosenlundsgatan förde med sig doften av nybakat bröd från ett bageri. Det bageri där jag en gång i tiden såg min allra första livs levande kackerlacka. Ju starkare vind med bröd desto närmare dagens fastställande. Tramp, tramp, tramp och plötsligt var man där. I zonen mellan himmel och helvete. En sista ansträngning. Bokstavligen på tå. Och så, ett sista steg. Ljudet från gatsten under skosula ersätts av det metalliska. Ett svagt dämpat ljud. Ett av två möjliga lockrop. Hade man luktat sig rätt? Eller hade vinden virvlat mer än vanligt och fått en slutgiltigt ur kurs. Antingen det ljusare ljudet av sällhet eller det mörka nästan två oktaver djupare ljudet av en hel dags avgrund. Ett sista steg. Varje dag. Där i hörnet av Krukmakargatan och Rosenlundsgatan.

You may also like...

1 Response

  1. Henning skriver:

    Fyndigt! 🙂
    Gillar det du skriver, Janne!

%d bloggare gillar detta: