12 mars, 2016

Scanna eller skäms

Av JanneHbom

scanna_1000x450

-Har du scannat varorna? frågade damen bakom kassadisken. Damen, som enligt namnbrickan hette något enstavigt var iklädd en lerbrun flanellskjorta med dagligvarubutikens trestaviga logotyp inflätad i mönstret. Hon tittade uppfordrande på mig.
-Det vet jag inte, svarade jag sanningsenligt, men jag har dem i min korg här och skulle gärna vilja betala för dem.
-Om du inte har scannat varorna kan jag inte ta betalt för dem. Hon snörpte på munnen och fortsatte, det här är nämligen en kassa för manuell betjäning av kunder med scannade varor.
-Som sagt, sa jag, jag vet inte om jag har scannat dem.
-Om du inte vet, sa hon med sin snörpta mun, är det förmodligen så att du inte har scannat varorna.
-Förmodligen är det så, svarade jag.

Och där stod vi. Hon på sin sida. Och jag på min. Hon tyst. Och jag ännu tystare. Hon blängde på mig. Och jag blängde tillbaka. Hon i sin flanellskjorta. Jag med min kundkorg under armen. Lite som arga leken men på blodigt allvar. Jag är bra på arga leken. Faktiskt riktigt bra. Jag vinner oftast. Den här gången också. Till slut gav hon upp och bröt tystnaden.
-Du har alltså inte scannat dina varor?
-Som sagt, förmodligen inte, svarade jag, men jag skulle gärna vilja betala för dem. Går det för sig?
-Visst, men du ska veta, sa damen, att om det hade varit en kö här av kunder som hade scannat sina varor skulle jag vara tvungen att expediera dem först.
-Men nu är det ju ingen kö, sa jag. Det är ju bara du och jag.
-Nu ja, sa damen.
-Nu ja, sa jag och lastade upp de få varorna som jag hade i min röda varukorg. Jag var mycket noga med att vända streckkoderna läsbara mot damen för att underlätta kassaregisteringen.
Hon svepte med streckkodsläsaren över mjölkförpackningen, påsen med fryst broccoli och ett paket havregryn. Och det blippade till varje gång som den röda ljusstrålen från streckkodsläsaren lyckades fånga in EAN-kodens zebraränder. Totalt tre blipp sedan var det färdigsvept och klart.
-Nu är de det, sa jag.
Vad? sa damen.
-Scannade, sa jag.
-Förlåt? sa damen.
-Nu är varorna scannade, svara de jag.
Damen teg. Jag betalade, tog mina varor och gick ut genom entrédörrarna för att aldrig mer komma tillbaka.