Mörkret hänger fortfarande i
Juldagens morgon. Mörkret hänger fortfarande i. Var ute tidigt men den snö som kommit och som fortfarande ligger kvar duger föga som reflektor då det ännu inte finns något att återge. Kylan känns dock.
Julbordets matjessill, gräslök och det ständiga samtalet var även i år aftonens höjdpunkt. Regeln som säger att man ska sluta äta tio minuter innan man känner mättnaden stämmer allt för väl. Problemet är bara att veta när tidtagningen ska påbörjas.
Läser inte aftonbön. Är ju inte ens med i föreningen. Men skänkte en enkel tanke till alla de som är där ute i sitt eget mörker och som inte vill annat än att komma in i värmen. Hopp eller hopplöst? Vet inte. Tänkte också på farsan. Saknar honom, men han lockar fortfarande till många skratt. Och så finns han ju i mig och nu, mer och mer, i mina barn.
I Malmö spränger 15-åringar bomber och andra eldar brandstationer. Inte undra på att det finns de som med viss framgång odlar VI och DOM.
När jag var liten fanns det en grabb i vår omgivning som verkade njuta av att skada andra. Tidigt slet han vingarna av flugor, pissade i myrstackar, kastade sten på fåglar. De sades att han senare plågade katter och andra djur. Han hamnade ofta i bråk, dömdes så småningom för misshandel och annat djävulskap. Till slut hann livet, eller rättare sagt döden, ikapp honom. Han dog ihjälslagen på ett betonggolv på någon av statens institutioner. Iskallt.
Såg att det var minus 24 grader i Voullerim men strålande sol. Kanske kan det finnas kyla med värme? Tjugofyra känns ändå på något sätt för mycket. Eller snarare för litet. Gjorde faktiskt en skattkarta som slutade vid minus 18 grader. Att göra skattkartor är ett ypperligt sätt att betvinga kylan. Det räcker med att jag sätter mig vid det tomma kartarket och drar de första linjerna så befinner jag mig i varma Karibien bland kapare och pirater. Skattkartan var den här gången ämnad den förstfödda och själva skatten låg nedgrävd i frysboxen. Minus 18. Stigfinnare som hon är hittade hon säkert fram.
Påtår och det börjar ljusna ute. Johnny Cash American Series dröjer sig kvar. Viktigt med äkta inte minst i dessa tider då till och med tomteluvan kan vara av plast.
Bocken brann inte i Gävle, men en brandstation i Malmö brann.
Tomten glömde kvar sin lykta i Linnefors.
Måste tömma släpvagnen. Behöver använda den till annat idag.
Äntligen kommer jag också att kunna veta hur varmt jag eldat i bastun. Ett hårt och mätbart paket. Sent igår kväll spikade jag upp termometern i klibbal på bastuväggen, på ett behagligt avstånd så att även grumliga ögon utan glasögon ska kunna läsa av värmen. Alltid något som till viss del kan stå emot kylan.