Sa du vinst? Fy!

vinst_600

[LINNEFORS 2014-08-27] Ett av vår samtids farligaste och fulaste ord just nu verkar vara ordet vinst. Den som säger det spottande vinner respekt men den som har den dåliga smaken att använda det tillsammans i meningar med till exempel välfärd eller allmännyttan bör självmant klä sig i säck och aska och utan dröjsmål påbörja sin Golgata-vandring.  En vandring antingen mot bot och bättring eller om istadigheten håller i sig, hela vägen upp för kullen till slutstationen.

Men varför har det piskats upp en sådan kolerisk ickereflekterande stämning runt vinstbegreppet. Istället för att höja pestflagg för vinst borde det kanske istället mötas med respekt och erkännande. I Nationalencyklopedin (NE) definieras vinst som ”det positiva resultat som uppstår om intäkterna är större än kostnaderna” och det torde ju vara ett i grunden eftersträvansvärt synsätt. Jag kan till exempel ge många, många exempel på småföretagare som sliter dagligen med att få till den ekvationen.

Men det är just det att när vinst mixas med välfärd, skola, omsorg eller andra mjuka allmännyttiga områden då är det helt plötsligt allmän flaggdag för pestflaggans vänner.

Men i verkligheten är vinst inom dessa områden sedan lång tid något synnerligen väletablerat. Av Sveriges alla 290 kommuner finns det nog inte en enda kommun som börjar sin budgetplanering med att försöka skapa så stora förluster som möjligt utan varje kommun, oavsett om den styrs av röda eller blå, prickiga eller randiga, strävar efter att skapa ett överskott i verksamheten – en VINST! För att bland annat kunna återinvestera i verksamheten, bygga buffertar för oförutsägbara händelser och kunna satsa framåt. Men vad händer om en kommun inte går med vinst? Har det någon betydelse?

Ta tre svenska kommuner, Gnosjö, Lessebo och Sotenäs. Tre befolkningsmässigt små kommuner. Tre kommuner med en kommunalskatt på ungefär samma nivå. Två av kommunerna, Gnosjö och Sotenäs, redovisade en vinst för 2013. Gnosjö på 7,1 MSEK och Sotenäs 5,3 MSEK. Lessebo redovisade en förlust på -45,8 MSEK.

Men Lessebo redovisade inte bara det sämsta resultatet utan man gjorde också minst investeringar under året av de tre kommunerna. I Sotenäs investerade man mer med en faktor fyra jämfört med Lessebo.

Men vad tycker invånarna om sin kommun. Under ett antal år har SCB genomfört så kallade Medborgarundersökningar där kommunens invånare får frågor inom tre områden.

Medborgarnas bedömning av:
• Kommunen som en plats att bo och leva på (NRI).
• De kommunala verksamheterna (NMI).
• Möjligheterna till inflytande i kommunen (NII).

Dessa redovisas sedan bland annat i ett Nöjd-Region-Index (NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och Nöjd-Inflytande-Index (NII).

Både Lessebo och Sotenäs, men ej Gnosjö har varit med i dessa undersökningar. Inom alla tre index-områden är invånarna i Sotenäs mer eller mycket mer nöjda jämfört med Lessebo-borna.

SOTENÄS

LESSEBO

Nöjd-Region-Index

71

48

Nöjd-Medborgar-Index

55

48

Nöjd-Inflytande-Index

45

40

Faktorernas betygsindex kan variera mellan 0-100. Ju högre värde desto bättre.

Kan det vara så att man är mer nöjd i en kommun som går bra och redovisar vinst? Det är förmodligen ett alldeles för enkelt sätt att se på verkligheten så låt oss titta vidare.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför återkommande ett antal öppna jämförelser inom ett antal olika kommunala området. En ypperlig chans för varje enskild kommun att se hur man ligger till jämfört med sin omvärld. En av de öppna jämförelserna rör Grundskolan. I den senaste undersökningen redovisades följande data för de tre kommunerna:

GNOSJÖ

SOTENÄS

LESSEBO

Andelen elever som nått målen i all ämnen

79,7 %

88,2 %

60,5 %

Nettokostnad per elev

92.498 SEK

92.641 SEK

93.096 SEK

 

I Lessebo når inte fyra av tio grundskoleelever målen i alla ämnen. Trots detta har man den högsta nettokostnaden per elev. Det kan givetvis inte vara acceptabelt med så dåliga siffror. Om det krävs en ekonomisk satsning för att komma till rätta med problemen bygger det på att det finns pengar. I Lessebos fall finns det inget överskott (läs vinst) att ta av utan här krävs i så fall omprioriteringar och analogt med det nedskärningar i andra delar av den kommunala verksamheten.

Är ökad valfrihet en vinst för kommunen? Lagen om valfrihetsystem (LOV) innebär att den som fått t.ex. hemtjänst beviljad av sin kommun själv väljer vem som ska utföra insatserna, endera av kommunen eller av privat leverantör som auktoriserats av kommunen. Privata leverantörer får ersättning av kommunen för att utföra insatser hos kunden. Gnosjö och Sotenäs har infört LOV. Det har inte Lessebo gjort.

Jobben då? Den öppna arbetslösheten i Lessebo är 13,3% i Gnosjö är den 7,5% och i Sotenäs är den 5,3%. Det är kanske så att ju högre arbetslöshet desto otryggare miljö.

En anna av SKL’s öppna jämförelser rör just tryggheten i kommunen.

GNOSJÖ

SOTENÄS

LESSEBO

Samhällets kostnader för olyckor totalt per invånare i kr

8.500 SEK

7.800 SEK

7.500 SEK

Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per
1 000 invånare

25,1

48,2

55,9

Antal anmälda våldsbrott per 1 000 invånare

7,1

7,6

8,1

Här uppvisar till exempel Lessebo mer än dubbelt så många anmälda stöld- och tillgreppsbrott som Gnosjö.

Om det nu är så att kommuner som går med vinst verkar (i varje fall i de här exemplen) ha fler invånare i arbete, mindre kriminalitet men fler ungar som klarar grundskolan och över lag mer nöjda medborgare som dessutom erbjuds valfrihet var och hur skapas deras välfärd som ger dessa ekonomiska och samhälleliga vinster.

För att en kommun ska kunna uppvisa vinst krävs intäkter och de största inbetalarna utan jämförelse är vi skattebetalare. Ju bättre skattekraft desto större intäkter. Statistiken visar också att skatteunderlaget per invånare i Gnosjö och Sotenäs är högre än i Lessebo.

Inkomstskatt från vårt arbete. Idag finns det över en miljon företag och företagare i Sverige. För varje nyanställd ökar skatteintäkten till vår gemensamma välfärd. För det är precis här som välfärden börjar, gång på gång. Ute på det enskilda företaget. En intervju, ett handslag och ett välkomnande och en ny medarbetare är på plats och genast börjar pengarna att rulla in till det gemensamma.

Men det är inget självspelande piano, tvärtom. Det krävs mod, visioner och framtidstro för att man som företagare ska våga satsa. Och så krävs det en sak till. Lönsamhet, man måste tjäna pengar. Man måste sträva efter att gå med vinst. Ni vet, ”det positiva resultat som uppstår om intäkterna är större än kostnaderna”. Då, först då, är vi alla vinnare. För egentligen är det ju inte vinsterna som är den stora faran, det är förlusterna.

Att jag använde mig av Gnosjö, Lessebo och Sotenäs som exempel ska just ses som exempel på tre små kommuner som jag är helt övertygad om efter sina egna förutsättningar och övertygelser kämpar för att skapa bästa nytta för sina kommuninvånare och ingenting annat. Det kunde lika gärna varit några andra. Jämför gärna med din egen kommun. Alla data finns där ute 🙂

 

You may also like...

%d bloggare gillar detta: