7 maj, 2014

Fet av flygplansbuller

Av JanneHbom

bukbuller_600

[LINNEFORS 2014-05-07] Jag visste det. Jag har nog alltid haft det på känn. Men nu är det också bevisat. Helt enkelt vetenskapligt klarlagt. Flygbuller skapar bukfetma. Och personligen håller jag nu den statliga myndigheten Luftfartsverket ytterst ansvarig för det tillstånd som mer eller mindre varit min trogne följeslagare under hela mitt vuxna liv.

Det är nämligen så att forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet i Stockholm har under närmare 10 år följt 5.000 män ock kvinnor från fem kommuner i Stockholms län och kommit fram till slutsatsen att de undersökta personerna som bott nära Arlanda flygplats ökat mer i bukomfång än övriga.

Det var heller ingen liten obetydlig ökning utan för varje 5 decibelstegring ökade midjemåttet med hela 1,5 cm. Med andra ord 15 millimeter fetare vart femte decibel.

När en Jumbojet startar når ljudstyrkan upp till hela 140 decibel. Det är med detta som utgångspunkt som jag nog snart börjar snickra på min stämningsansökan mot Luftfartsverket. För i mitten på det glada 80-talet gjorde jag min vapenfria värnpliktstjänst just som brandman på Arlanda flygplats. Allt som allt 422 dagar tillsammans med några få andra vägrare av moraliska skäl och en kader av religiöst förhindrade.

På den tiden var det totalt 800 flygplansrörelser på Arlanda under ett dygn.  Vi arbetade, tränade, åt och sov mitt ibland flygplanen, dygnet runt. Bullret från ett par 27 liters Rolls-Royce Merlin flygplansmotorer var ett lika vanligt bakgrundsljud då som den osynliga lövsångarens kvitter är idag här i Linnefors. En pressad turbopropps kvidande lika brusande som forsarna här idag. Flygplansbuller överallt, hela tiden. Inte undra på att man började lägga på hullet.

Dessutom var detta under det kalla krigets dagar och när de ryska Aeroflot-planen mellanlandade för att tanka fick ingen passagerare lämna planet då detta kunde inspirera någon frihetslängtande öststatare att hoppa av. Istället beordrades brandkåren ut för att vara på plats när planet taxade in för tankning. Flygplansbuller nära, mycket nära. Inte undra på att man började få en viss rondör.

I genomsnitt inträffade det också ett fara för haveri per dag på Arlanda. Lyckligtvis nästan alltid till slut avfärdat som fel på indikatorer och lampor. Men som säkerhetsåtgärd kallades vi alltid ut för att vara beredda om det som inte fick hända skulle hända. Flygplansbuller nära, mycket nära. Inte undra på att man började tappa den okulära kontakten med fötterna.

Lägg där till att samma forskning visar att midjemåttsökningen var särskilt tydlig för de personer som samtidigt i flygplansbullret upplevde stress i sitt arbete. Att som brandman på en flygplats hela tiden vara beredd att på 90 sekunder gå från sovande till att ha inlett släckningsinsats på plats är förmodligen den ultimata stressen. Med det konstaterandet satt den sista spiken bokstavligen i kistan.

Blogg100 
#Blogg100 är en utmaning som går ut på att blogga varje dag, 100 dagar i rad.
Här kan du läsa mer om utmaningen Det här var blogginlägg 68 av 100.